Selected Search Results

KSM Frågor 69-97 

Selected Search Results 

April 30, 2008, at 10:14 AM 

Results of searching all groups for ‘frågor’. 

PDF2You: http://ksm.karlemo.se/index.php?n=Fr%e5gor.Fr%e5gor

This wiki is licensed under the new (beta) Creative 

Commons Wiki Licence a — an Attribution- 

ShareAlike licence. 

By editing or posting to this wiki, you agree that 

Creative Commons your contributions will be licensed under the Cre- 

Wiki Licence ative Commons Wiki 0.5 (beta) licence, and you 

agree to waive attribution for your contributions 

with the understanding that copyrighted material 

made available from this wiki will be attributed to the wiki itself. 

Printed materials are made available under the terms of the Creative 

Commons Wiki 0.5 (beta) licence. You may also choose to receive 

these under the terms of any other copyleft licence, such as the GNU 

Free Documentation Licence b . You may: 

1. make and distribute verbatim copies of these pages, provided 

that the copyright notice and this permission notice are preserved 

on all copies 

2. copy and distribute modified versions of these pages under the 

conditions for verbatim copies, provided that the entire resulting 

derived work is distributed under the terms of a permission 

notice identical to this one 

3. copy and distribute translations of these pages into another language, 

under the above conditions for modified versions 

a creativecommons.org/drafts/wiki_0.5 

b www.gnu.org/copyleft/fdl.html

Selected Search Results i 

Summary 

• Frågor 

– 69 Kristnas Situation I Kina Idag (p 1): 

Hur kan man beskriva de kristnas situation i Kina idag ange både för 

TSPM-rörelsen, de oregistrerade kristna samt den katolska kyrkan! 

– 70 Kristendomen Accepterad I Korea (p 1): 

Hur kan man förklara att kristendomen blivit så accepterad idag i Korea 

och att den Koreanska kyrkan sänder ut bortåt 13 000 missionärer? 

– 71 Japans Kyrkohistoria (p 1): 

71. Ange några viktiga faser i Japans kyrkohistoria! Hur kan man 

möjligen förklara att Japan inte har mer än ca 1 ½ procent kristna? 

– 72 Kristendomens Framväxt I Filippinerna (p 3): 

Ange något om kristendomens historiska framväxt i Filippinerna eller 

Indonesien! 

– 73 Kristendomen I Stillahavet (p 3): 

Kristendomen fick ett djupgående genomslag i Stilla havet under 

1800-talet speciellt genom John Williams och den polynesiska missionen. 

Berätta något om de missionsmetoder som användes och den 

kulturomvandling som blev resultatet! 

– 74 Pilgrimsfäderna (p 4): 

Vilka var pilgrimsfäderna och varför blev de så viktiga för amerikansk 

nationalidentitet? Ange också när de kom till Amerika! 

– 75 the Great Awakening (p 5): 

The Great Awakening (från ca 1740) och The Second Great Awakening 

(från ca 1795) blev avgörande för kyrkornas utveckling i USA. 

Ange något om dess kännetecken och några viktiga förgrundsgestalter. 

– 76 Kyrkornas Ställningstagande I Slaverifrågan (p 5): 

76. Ange något om kyrkorna ställningstaganden i slaverifrågan och 

resultatet av amerikanska inbördeskriget! 

– 77 Social Gospel Och Bibelkritik (p 6): 

The Social Gospel och bibelkritiken i slutet av 1800-talet påverkade 

flera kyrkor och resulterade i en polarisering till konservativa grupper. 

Ange några viktiga faser i denna utveckling och hur denna tudelning 

även påverkar dagens amerikanska kristendom! 

– 78 Hur Startade Pingströrelsen (p 8): 

Hur startade pingströrelsen? Ange även något om dess kännetecken 

och hur den är spridd i världen idag! 

– 79 Amerikanska Evangelikalismen (p 9): 

Ange på vilket sätt den amerikanska evangelikalismen är annorlunda 

än fundamentalismen och vilken roll Billy Graham spelat inom evangelikalismen. 

– 80 Upplysningen I Västeuropa Nordamerika Och Ryssland (p 9): 

Hur påverkade upplysningen Västeuropa, Nordamerika och Ryssland 

på 1700-talet? 

Results of searching all groups for ‘frågor’. April 30, 2008, at 10:14 AM

ii Selected Search Results 

– 81 Franska Revolutionen Och Kyrkan (p 12): 

81. Hur kom den franska revolutionen att påverka den katolska 

kyrkan i Frankrike från 1790-talet och framåt i tiden? 

– 82 Ultramontanismen (p 12): 

Vad betyder ? Ultramontanismen ? och vilken roll spelade påven under 

1800-talet för den katolska kyrkan? Ange speciellt påven Pius 

IX:s roll och det första Vatikankonciliet! 

– 83 Pietismen Under1700talet (p 13): 

Vilken roll spelade Pietismen och Herrnhutismen i Tyskland och 

Sverige under 1700-talet? Vilka var dessa rörelsers viktigaste företrädare? 

– 84 John Wesley Och Metodismen (p 14): 

Ange något om John Wesley och metodismens historia i England, 

USA och Sverige. 

– 85 Ryska Revolutionen Och Kyrkan (p 14): 

85.Hur kom den ryska kyrkan att påverkas av den ryska revolutionen 

och kommunismen under perioden 1917- 1991? Ange några faser i 

den sovjetiska religionspolitiken samt kristendomens ställning idag! 

– 86 Nazismen Och Kristendomen Under 1932-1945 (p 15): 

86. Ange något om Nazimens förhållande till kristendomen och 

kyrkornas ställningstagande till Nazismen i Tyskland under perioden 

ca 19321945! 

– 87 Katolska Kyrkans Förändring Under1900-talet (p 16): 

Förändringens vindar började i slutet av 1800-talet att blåsa 

genom hela världens kristenhet. En lätt fläkt nådde så 

småningom även Vatikanen. Två stora händelser är tongivande 

under 1900-talet för RKK: 

– 88 Protestantismen Och Sekulariseringen Efter WW 2 (p 17): 

Hur har de protestantiska kyrkorna i Västeuropa förändrats genom 

sekulariseringen efter andra världskriget? 

– 89 Kyrkorna I Tredje Världens Tillväxt Som Passerat Europas Kyrkor 

(p 17): 

Ange några faktorer till att kyrkorna i Syd (Afrika, Asien och Latinamerika) 

nu växt förbi de europeiska kyrkorna! 

– 90 Religiösa Konfliker Och Repression (p 18): 

Ange några viktiga geografiska områden där de religiösa konflikterna 

får stora konsekvenser för de kristna kyrkorna och där kristna är utsatta 

för repression och förföljelse. 

– 91 Inomkyrkliga Rörelser I Sverige Under1800-talet (p 18): 

91. Ange några viktiga inomkyrkliga rörelser i Sverige under 1800talet 

och vilken roll de spelat i svensk kristenhet. 

– 92 EFS Som Katalysator Till Sociala Initiativ (p 19): 

På vilket sätt var EFS en katalysator för många sociala initiativ i 

Sverige samt flera missionsinitiativ på 1800-talet? 

– 93 Sv K Förändrade Inställning I Mitten Av1800talet (p 20): 

På vilket sätt förändrades svenska kyrkans ställning i mitten av 1800- 

April 30, 2008, at 10:14 AM Results of searching all groups for ‘frågor’.

Selected Search Results iii 

talet? Ange även några viktiga frikyrkoledare och något om frikyrkor 

som växer fram från 1870-talet till 1920-talet! 

– 94 Ungkyrkorörelsen Under Det Tidiga1900-talet (p 21): 

Ange något om ungkyrkorörelsens program och företrädare under det 

tidiga 1900-talet. 

– 95 Sv K Missionsarbete Fram Till 1980 (p 21): 

Svenska kyrkan och svenska kyrkor kom under perioden c. 18601980 

att bygga ut ett omfattande missionsarbete. Ange några viktiga kyrkor 

som växte fram i Afrika, Asien och Latinamerika! 

– 96 SKM Och EFS Missionssyn (p 23): 

96.Till texterna om SKM:s och EFS ? missionssyn: (a) Hur motiveras 

mission och internationellt arbete?, (b) Vilka områden prioriteras 

i respektive organisation? Vilket förhållningssätt till andra religioner 

förespråkas? 

– 97 Elias Fråga (p 24): 

Ange några viktiga skillnader mellan romansk, gotisk, barockens och 

nyklassicismens kyrkoarkitektur! 


iv Selected Search Results 


Selected Search Results v 

Contents 

69 Kristnas Situation I Kina Idag (w) 1 

Hur kan man beskriva de kristnas situation i Kina idag ange både 

för TSPM-rörelsen, de oregistrerade kristna samt den katolska 

kyrkan! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 

70 Kristendomen Accepterad I Korea (w) 1 

Hur kan man förklara att kristendomen blivit så accepterad idag i 

Korea och att den Koreanska kyrkan sänder ut bortåt 13 

000 missionärer? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 

71 Japans Kyrkohistoria (w) 1 


möjligen förklara att Japan inte har mer än ca 1 ½ procent 

kristna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 

72 Kristendomens Framväxt I Filippinerna (w) 3 

Ange något om kristendomens historiska framväxt i Filippinerna 

eller Indonesien! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 

Filippinerna: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 

Indonesien: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 

73 Kristendomen I Stillahavet (w) 3 


1800-talet speciellt genom John Williams och den polynesiska 

missionen. Berätta något om de missionsmetoder 

som användes och den kulturomvandling som blev resultatet! 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 

74 Pilgrimsfäderna (w) 4 

Vilka var pilgrimsfäderna och varför blev de så viktiga för 

amerikansk nationalidentitet? Ange också när de kom till 

Amerika! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

75 the Great Awakening (w) 5 

The Great Awakening (från ca 1740) och The Second Great Awakening 

(från ca 1795) blev avgörande för kyrkornas utveckling 

i USA. Ange något om dess kännetecken och några 

viktiga förgrundsgestalter. . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 

76 Kyrkornas Ställningstagande I Slaverifrågan (w) 5 

76. Ange något om kyrkorna ställningstaganden i slaverifrågan 

och resultatet av amerikanska inbördeskriget! . . . . . . 5 

77 Social Gospel Och Bibelkritik (w) 6 

The Social Gospel och bibelkritiken i slutet av 1800-talet 

påverkade flera kyrkor och resulterade i en polarisering 

till konservativa grupper. Ange några viktiga faser i 

denna utveckling och hur denna tudelning även påverkar 

dagens amerikanska kristendom! . . . . . . . . . . . . . 6 


vi Selected Search Results 

78 Hur Startade Pingströrelsen (w) 8 


och hur den är spridd i världen idag! . . . . . . . 8 

79 Amerikanska Evangelikalismen (w) 9 


än fundamentalismen och vilken roll Billy Graham 

spelat inom evangelikalismen. . . . . . . . . . . . . . . . 9 

80 Upplysningen I Västeuropa Nordamerika Och Ryssland (w) 9 

Hur påverkade upplysningen Västeuropa, Nordamerika och 

Ryssland på 1700-talet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

81 Franska Revolutionen Och Kyrkan (w) 12 


kyrkan i Frankrike från 1790-talet och framåt i tiden? . . 12 

82 Ultramontanismen (w) 12 

Vad betyder ? Ultramontanismen ? och vilken roll spelade 

påven under 1800-talet för den katolska kyrkan? Ange 

speciellt påven Pius IX:s roll och det första Vatikankonciliet! 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 

83 Pietismen Under1700talet (w) 13 


Sverige under 1700-talet? Vilka var dessa rörelsers viktigaste 

företrädare? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

84 John Wesley Och Metodismen (w) 14 


USA och Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 

85 Ryska Revolutionen Och Kyrkan (w) 14 


och kommunismen under perioden 1917- 1991? 

Ange några faser i den sovjetiska religionspolitiken samt 

kristendomens ställning idag! . . . . . . . . . . . . . . . 14 

86 Nazismen Och Kristendomen Under 1932-1945 (w) 15 


kyrkornas ställningstagande till Nazismen i Tyskland under 

perioden ca 19321945! . . . . . . . . . . . . . . . . 15 

87 Katolska Kyrkans Förändring Under1900-talet (w) 16 

88 Protestantismen Och Sekulariseringen Efter WW 2 (w) 17 

Hur har de protestantiska kyrkorna i Västeuropa förändrats 

genom sekulariseringen efter andra världskriget? . . . . . 17 

89 Kyrkorna I Tredje Världens Tillväxt Som Passerat Europas 

Kyrkor (w) 17 


Selected Search Results vii 

Ange några faktorer till att kyrkorna i Syd (Afrika, Asien och 

Latinamerika) nu växt förbi de europeiska kyrkorna! . . . 17 

90 Religiösa Konfliker Och Repression (w) 18 

Ange några viktiga geografiska områden där de religiösa konflikterna 

får stora konsekvenser för de kristna kyrkorna och 

där kristna är utsatta för repression och förföljelse. . . . . 18 

91 Inomkyrkliga Rörelser I Sverige Under1800-talet (w) 18 

91. Ange några viktiga inomkyrkliga rörelser i Sverige under 

1800-talet och vilken roll de spelat i svensk kristenhet. . . 18 

92 EFS Som Katalysator Till Sociala Initiativ (w) 19 


Sverige samt flera missionsinitiativ på 1800-talet? . . . . . 19 

93 Sv K Förändrade Inställning I Mitten Av1800talet (w) 20 

På vilket sätt förändrades svenska kyrkans ställning i mitten av 

1800-talet? Ange även några viktiga frikyrkoledare och 

något om frikyrkor som växer fram från 1870-talet till 

1920-talet! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 

94 Ungkyrkorörelsen Under Det Tidiga1900-talet (w) 21 

Ange något om ungkyrkorörelsens program och företrädare under 

det tidiga 1900-talet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

95 Sv K Missionsarbete Fram Till 1980 (w) 21 

Svenska kyrkan och svenska kyrkor kom under perioden c. 

18601980 att bygga ut ett omfattande missionsarbete. 

Ange några viktiga kyrkor som växte fram i Afrika, Asien 

och Latinamerika! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

Afrika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

Asien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

Latinamerika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

96 SKM Och EFS Missionssyn (w) 23 


mission och internationellt arbete?, (b) Vilka områden 

prioriteras i respektive organisation? Vilket förhållningssätt 

till andra religioner förespråkas? . . . . . . . . 23 

97 Elias Fråga (w) 24 

Ange några viktiga skillnader mellan romansk, gotisk, barockens 

och nyklassicismens kyrkoarkitektur! . . . . . . . . . . . 24 


viii Selected Search Results 


Selected Search Results 1 

69 Kristnas Situation I Kina Idag (w) 

Hur kan man beskriva de kristnas situation i Kina idag ange både för 

TSPM-rörelsen, de oregistrerade kristna samt den katolska kyrkan! 

TSPM - Three-Self Patriotic Movement - är en rörelse som kom igång efter 

förhandlingar med kommuniststaten. Vad kommunistpartiet framför allt gillar 

med rörelsen är att den inte vill vara beroende av utländska kyrkor. TSPM åsyftar 

relationen till utlänningar i form av teologi och ekonomi snarare än inhemska 

samfund. Samfundet är godkänt av staten och därmed lagligt. 

De oregistrerade kristna är medlemmar i samfund som staten inte har godkänt. 

Dessa samfund utsätts för en hel del förföljelse eftersom de är olagliga. 

Katolikerna i Kina är uppdelade mellan den “vanliga” katolska kyrkan som 

vill vara trogna Rom och CCPA - Chinese Catholic Patriotic Association. Den 

sistnämnda är godkänd av kinesiska staten, och den förra är ansatt av staten på 

olika sätt. 

Simon (w) 

(December 14, 2007, at 02:38 PM) 

70 Kristendomen Accepterad I Korea (w) 

Hur kan man förklara att kristendomen blivit så accepterad idag i 

Korea och att den Koreanska kyrkan sänder ut bortåt 13 000 

missionärer? 

Den största förklaringen låter sig finnas år 1910. Kristendomen hade innan dess 

haft varierande stöd (beroende på regi), med bl.a. förföljelse bakom sig. År 1910 

intas Korea av Japan, Korea var fram till dess ett enat land. Japan blir någon form 

av kolonisatör av Korea. De kristna ses av Japan som en grupp potentiella bråkmakare, 

och behandlas därefter. De kristna blir därför nära förknippade med den 

nationalistiska rörelse som fanns i landet, och blir så småningom nationalhjältar. 

Detta skapade stor acceptans och grogrund för den väckelse som kom under 1950 

talet. 

(December 11, 2007, at 05:54 PM) 

71 Japans Kyrkohistoria (w) 


möjligen förklara att Japan inte har mer än ca 1 ½ procent kristna? 

Mellan 1550 och 1600 var Francis Xavier (Jesuit) i de västra delarna och missionerade. 

Eftersom handelsmännen hade med sig krut accepterade dom ledande 

personerna missionen. Många omvände sig till kristendom från olika klasser av 

samhället inklusive dom ledande klasserna. Senare kom även franciskaner till 

Japan och arbetade i Kyoto. 

1597 blev 26 franciskaner avrättade i Nagasaki för att statuera exempel från 

de styrandes sida. Ledningen av landet ville ha total kontroll över folket och 

kristendomen gick inte att ha i ett sådant land menade man, därför arbetade man 


2 Selected Search Results 

aktivt mot de kristna tills man år 1638 ansåg att de kristna var helt utrotade. Staten 

har sedan 1600-talet velat ha full kontroll över sina medborgare. 

1853 tvingade USA Japan att öppna upp sitt land vilket gjorde att utländska 

kristna fick möjligheten att existera. Dock kunde inte japaner vara kristna. 1873 

blev kristendomen avkriminaliserad. 

Grundproblemet kvarstod. Vilket är att det kristna menade att Gud i framtiden 

skulle bli den som styr jorden. Detta kunde ses som ytterst onationlistiskt vilket 

inte accepterades. 

Japan är ett sekulariserat land och religionen är privatiserad mer än i något 

annat land. I och med att man menar att religionen är mellan mig och Gud så 

behöver jag inte gå till en kyrka eller organisera mig på något sätt. Eftersom 

man med kristna menar personer är med i någon form av församling så blir dom 

japanska kristna väldigt få trots att det kanske är fler personer som räknar sig som 

kristna. 

/Johan 

Simon (w) — 04 December 2007, 15:12 Det står konstigt i frågan, tycker jag. Det 

är konstigt att kyrkan inte har mer än 1,5% kristna. Till och med SvK har ju mer 

än så (nu var jag elak). 

Simon (w) — 04 December 2007, 15:21 Nu har jag skrivit till Klas och frågat om 

frågan är rätt formulerad. Om det är fråga om 1,5% av japanerna som är kristna 

så tror jag att det kan ha något att göra med japansk förförståelse av den kristna 

världsbilden. Jag har hört att våra tankar om Gud, som en ett stort och allsmäktigt 

väsen, i japansk traditionell världsbild sällan är någon som är god. Har jag 

hört. Sen är det väl aldrig lätt att bli motarbetad av staten heller. 

Johan (w) — 04 December 2007, 15:44 Om man jämför med Kina där dom varit 

ruskigt hårt motarbetade finns det ändå 3–4% kristna. Hur ska man förklara skillnaderna? 

Simon (w) — 04 December 2007, 17:37 Nu ändrar jag titeln efter svar från doktor 

Lundström. 

Simon (w) — 10 December 2007, 18:11 Hill sid. 493: “Approximately 1 or 2 per 

cent of Japanese identify themselves as Christian, but another 10 per cent or more 

say they empathize with Christianity, suggesting that the religion has achieved 

a degree of cultural assimilation greater than church attendance figures might 

imply. Also, Christianity in Japan tends to be far more of an individual affair than 

elsewhere in the world. That is, typically, individual Christians understand their 

faith as lying between themselves and God; it is not so important to express and 

nurture that faith in a church community or even within the family.” 

Johan (w) — 10 December 2007, 21:54 Tack Simon du är en riktig. . . . hmmm. 

man. 



Simon (w) — 18 December 2007, 15:55 Francis Xavier dog 1552. 

(December 18, 2007, at 03:55 PM) 

72 Kristendomens Framväxt I Filippinerna (w) 

Ange något om kristendomens historiska framväxt i Filippinerna 

eller Indonesien! 

Filippinerna: 

• Spansk koloni 1570-tal 

– 5 år senare hade stora grupper omvänt sig, efter att deras hövding 

kristnats, och folket följde med. 

• 1899 tog USA över kolonin. 

– Blandad protestantisk mission. 

* “Dawn” - Protestantiska missionen efter andra världskriget. 

• Nuvarande religiöst landskap: 

– 75% RKK 

– 4% IFI (Iglesia Filipina Independente - fristående katolsk kyrka som bildades 

1902 i självständighetskampen mot både Spanien och USA) 

– 10% Protestanter 

Övrigt: RKK hjälpte till att avsätta diktatorn Marcos 1986. IFI och RKK har 

mycket stor politisk och social påverkan. 

Indonesien: 

• Nestoriansk kristendom hade tidigare nått området väster om nuvarande 

Indonesien, men hade dött ut innan Portugiserna kom dit på 1500-talet. 

• Första katolska dopen 1534, utfört av handelsresanden Gonzales Velso 

• Francis Xavier kristnade folk på löpande band i Indien på 1540-talet, och 

Jesuiterna kring honom spred budskapet ända ut till Indonesien. 

• Holländarna (Ostindiska kompaniet) tog över 1605, och förbjöd RKK, varför 

många inhemska kristna blev protestanter. Dessutom kom protestantisk 

mission. Därav finns både RKK och protestantiska rörelser i Indonesien. 

/Elias 

(December 11, 2007, at 11:12 PM) 

73 Kristendomen I Stillahavet (w) 


1800-talet speciellt genom John Williams och den polynesiska 

missionen. Berätta något om de missionsmetoder som användes 

och den kulturomvandling som blev resultatet! 

År 1817 kom John Williams (om jag inte fattar fel utsänd av LMS) till Tahiti, där 

införskaffade han ett skepp och tog sig till Cook Islands. Hans mission var inkännande 

och väldigt flexibel. Han hade unga medarbetare som paddlade runt i kanoter 

från ö till ö, där de bl.a. fick medla i strider. En av hans medarbetare (Aaron 



Buzacott) var metallarbetare och kunde, då han inte predikade, hjälpa öborna 

med husbygge och kyrkobygge. Denna Aaron grundade också en teologisk utbildning. 

Anledningen till att jag använde flexibel som ett ord för att beskriva 

missionen var att man översatte berättelserna till kulturen. Man använde gamla 

lokala myter i syfte att undervisa skrifter, och man översatte tex. bröd med typ 

? breadfruit ? . Metodisterna som också missionerade i trakten, ogillade detta 

fria översättande. Lokalbefolkningen tog kristendomen till sin kultur, de gav den 

t.ex. ett eget namn. Den fick också konsekvenser för deras klädval ? På söndagar 

gick alla öbor klädda i vitt. Ett annat exempel, vilket torde gräma alla som idag 

försöker avsexualisera kvinnokroppen, så slutade kvinnorna att gå topless. Den 

största kulturella förändringen torde dock ha varit att det blev ett mer avspänt 

klimat stammar och öar emellan. Även rättsystemet förändrades. Att det var viktigt 

att handskas med kulturskillnader bekräftas av att John Williams dödades och 

blev uppäten av kannibaler, då han gick för nära en festmåltid ? 

KJ (w) — 17 December 2007, 14:49 Du är underbar Martin! “Ett annat exempel, 

vilket torde gräma alla som idag försöker avsexualisera kvinnokroppen, så slutade 

kvinnorna att gå topless.” Haha. . . 

KJ (w) — 17 December 2007, 14:50 . . . och “festmåltiden” var troligen ett ceremoniellt 

offer om jag inte minns fel..:P 

Simon (w) — 17 December 2007, 19:30 Jo, så var det. Jag läste det nyss. En ceremoni 

i samband med ett slag mellan två stammar. När de som ätit upp Williams 

senare blivit kristna och fick se en bild på Williams kände de igen honom och 

ångrade sig, men de hade inte vetat om att han var en man från Gud. 

(December 17, 2007, at 07:30 PM) 

74 Pilgrimsfäderna (w) 

Vilka var pilgrimsfäderna och varför blev de så viktiga för 

amerikansk nationalidentitet? Ange också när de kom till Amerika! 

Pilgrimsfäderna var en blandning av puritaner (brittiska kalvinister), och andra 

separatister från Church of England, som flyttade från England till Plymouth i 

Massachusetts. Där gjorde de 1620 gemensam sak och grundade en koloni under 

ledning av John Robinson. Tanken var att grunda ett helt nytt samhälle, och 

lagstiftningen var delvis bibliskt inspirerad. Till exempel föresatte sig kolonisterna 

att behandla urbefolkningen som Guds avbilder. Pilgrimsfäderna utgör i 

amerikanskt tänkande själva sinnebilden för djärva nybyggare med Gud som sin 

enda förtröstan. 

Simon (w) 

(December 10, 2007, at 10:39 PM) 



75 the Great Awakening (w) 

The Great Awakening (från ca 1740) och The Second Great 

Awakening (från ca 1795) blev avgörande för kyrkornas utveckling i 

USA. Ange något om dess kännetecken och några viktiga 

förgrundsgestalter. 

Den stora förgrundsgestalten i The Great Awakening var Jonathan Edwards. Han 

var inte trestegshoppare utan teolog, kalvinist och predikant. The Great Awakening 

var en rörelse som började i den holländska kyrkan men som snabbt spred 

sig till andra. Den kombinerade ortodox protestantisms tyngd på Skriften med 

pietismens tyngd på personlig omvändelse och relation med Kristus. Väckelsen 

varade några få år, men beredde en väg. 

The Second Great Awakening hade sin förgrundsgestalt i George Whitefield. 

Han beskrivs som den amerikanska väckelsens hjärta, i kontrast till Edwards som 

beskrivs som dess hjärna. Han var en känslosam predikant som samlade stora 

åhörarskaror. Denna väckelse varade länge. 

Metodismen har även här sitt ursprung då denna väckelse starkt influerade 

John Wesley, metodismens grundare. (Se även fråga 84 (p 14), om metodismen.) Dessa 

var företeelser som inte begränsade sig till Nordamerika utan som influerade hela 

den engelsktalande världen. 

OBS! Årtalen i Hill och Constants fungerar halvbra med de som Klas har angivit. 

GA börjar enligt böckerna på 1730-talet och 2GA på 1740-talet. 

(December 15, 2007, at 02:13 PM) 

76 Kyrkornas Ställningstagande I Slaverifrågan (w) 

76. Ange något om kyrkorna ställningstaganden i slaverifrågan och 

resultatet av amerikanska inbördeskriget! 

England ? 

Tidigt sjuttonhundratal så predikade protestantiska predikanter om att slaveri var 

förenligt med kristendom. Dock var pietister och evangelikala mot slaveriet. Dom 

allra tidigaste rörelserna som arbetade mot slaveri var Kväkare och Mennoniter. 

Dessa sågs som extremister. År 1807 hade England visserligen förbjudit slavhandel 

men inte att inneha slavar. En orsak kan man se i sammansättningen i parlamentet 

som bestod av rika män med ekonomiska intressen i slavägande. 

USA ? 

1861 bröt det amerikanska inbördeskriget ut mellan syd och nord. Syd bestod 

av en relativt homogen grupp av kristna i form av baptister, metodister och en 

del presbyterianer. Alla dessa kyrkor var evangelikala. I nord var den regionala 

identieten inte lika stark. Den stora skillnaden mellan nord och syd var synen på 

slaveri. I nord var dom flesta på samma sätt som i Europa mer negativt inställda 

medan dom i syd menade att slaveriet var en del av ett stabilt världssystem. Man 

menade vidare att nordisarna var ett hot mot deras mer moraliska och kristna syd. 

På samma sätt menade nordisarna att det var av Gud givet att dom skulle krossa 

kättarna i syd. Det ironiska med det hela är att när fångar togs upptäckte dom 



att den andra sidan var minst lika religiösa som dom själva och att dom också 

läste Bibeln och bad till Gud. 1865 tog kriget slut i och med att sydstatarna blev 

besegrade. Sydstaterna fick inget ekonomiskt bidrag från England (som stöttade 

nordstaterna). Eftersom man redan befann sig i en svår ekonomisk situation så 

blev det knappast lättare. Slaveriet blev vid detta tillfälle då upphävt i hela USA. 

Dock kvarstod rasismen och samma år som kriget tog slut grundades KKK. 

/Johan 

(December 11, 2007, at 07:48 PM) 

77 Social Gospel Och Bibelkritik (w) 

The Social Gospel och bibelkritiken i slutet av 1800-talet påverkade 

flera kyrkor och resulterade i en polarisering till konservativa 

grupper. Ange några viktiga faser i denna utveckling och hur denna 

tudelning även påverkar dagens amerikanska kristendom! 

Bibelkritiken: 

• Grundtanke: Att se på Bibeln på samma sätt som andra antika verk: skrivna 

av människor i sitt sammanhang, snarare än direkt skickad från Gud. 

• Började med Hermann Reimarus (1694–1768), som i hemlighet avsade sig 

sin kristna tro. 

– Menade att Jesus inte var Guds son, utan en politisk upprorsman, och 

att Jesus roll som Guds son “uppfanns” av lärjungarna fter Jesu död. 

– Den tyska författaren Gotthold Lessing publicerade på 1770-talet fragment 

av Reimarus skriverier, vilket var startskottet för bibelkritiken. 

• I slutet av 1700-talet var detta målet för en stor mängd forskande: att låta 

Bibeln genomgå hårdast möjliga granskning, på jakt efter efterkonstruktioner 

mm. 

– Johann Gottfried Eichhorn (1752–1827) argumenterade för att GT:s 

böcker troligen genomgått ett flertal omskrivningar genom åren. 

Dessutom jämförde han som första perosn GT:s texter med grekisk 

mytologi och andra “mytiska” texter. 

• Ferdinand Baur (1792–1860) var den förste som utsträckte Bibelkritiken 

till NT. 

• Julius Wellhausen (1844–1918), publicerade 1875 “Prolegomena to the 

History of Ancient Israel”, där han skrev om de fyra Gudsnamnen i Moseböckerna, 

vilket han menade betydde att minst 5 personer låg bakom Moseböckerna: 

4 som skrivit och en “redaktör” som satt ihop dem. 

Liberalteologi (eftersom det i mångt och mycket kopplar ihop Bibelkritik ock 

Social Gospel): 

• David Strauss gav 1835 ut “The Life of Jesus Critically Examined”, där han 

som förste man förnekade att några under skett. Under upplysningstiden 

hade man förklarat undren på olika “rationella” sätt, men nu förnekade han 

dem helt. 

• Albrecht Ritschl (1822–89), menade att kristendomen bara handlade om 

Gudserfarenheten, och då speciellt rättfärdigheten genom Jesus, vilken ut- 



trycks i kärleksfullt leverne. Detta kärleksfulla sociala leverne, menade 

Ritschl, var det Jesus menade med “Guds rike”. 

The Social Gospel: 

• Kopplade väldigt starkt kristendomen till socialt ansvarstagande. 

• Föregångare: John Frederick Maurice (1805–72). Var liberal, men accepterade 

inte de mer extrema tyska formerna av liberalteologi. Startade 

bl.a. skolor för arbetande män och kvinnor. 

• Walter Rauschenbusch (1861–1918), brukar ses som den som startade “The 

Social Gospel Movement”. 

– Starkt kopplad till liberalteologin, främst attraherad av tanken på att 

Guds rike är ett jordiskt samhälle byggt på kärlek. 

– Senare rättvisekämpar som Martin Luther King och Desmond Tutu 

har inspirierats av honom. 

Det Romersk-katolska svaret: 

• Påve Pius IX 

– Skrev lång lista med punkter som fördömdes, punkt efter punkt täffandes 

de rörelser som ovan beskrivits. 1864 

– Var mannen bakom första Vatikankonciliet, och därmed “ex cathedraförklaringen”. 

– Kort sagt: för att hålla teologin strikt, förstärkte påven kyrkans roll i 

allmänhet, och sin roll i synnerhet. 

Det konservativa/evangelikala/fundamentalistiska svaret: 

• Engelsk-språkiga världen: 

– “Högkyrkliga”, “Lågkyrkliga” (aka “Evangelical”) höll fast vid de 

dogmer man alltid hävdat. 

– De evangelikala förstärkte nu dogmer om Bibelns ofelbarhet - där 

de första protestanterna menade att Bibeln var ofelbar i förhållande 

till kyrkan, menade evangelikalerna nu att Bibeln också var ofelbar i 

förhållande till vetenskapen. 

* En del evangelikaler gillade inte detta, utan föredrog en öppnare 

hållning till vetenskapliga rön, än att fördömma det som inte 

stämde överens med Bibeln. Detta ledde till splittring mellan 

de evangelikala grupperna, tydligast på 1830-talet i New England, 

där de delades upp i “Old School”, som hävdade Calvinism 

(alltså inte bara Bibelns auktoritet, utan även total förtappelse 

och predestination), och “New School”, som poängterade människans 

fria vilja att svara på Guds kall. Schismen varade till 

1870, då New School bedömdes tillräckligt konservativa igen. 

– Benjamin Warfield (andra halvan av 1800-talet) 

* Bibeln främsta källan till kristendomen. Kyrkans auktoritet är 

Bibeln, Bibeln har auktoritet för att den är skriven av apostlarna, 

och apostlarna har auktoritet för att de är sända av Jesus. Att 

ifrågasätta NT är alltså att ifrågasätta Jesus. 

– 1910: General Assembly of the Northern Presbytarian Church kommer 

överens om 5 principer, fundament, för kristendomen. Dessa 

förklarades och argumenterades för i tolv volymer kallade “The Fundamentals” 

mellan 1910 och 1915. 



* Bibelns totala ofelbarhet, i förhållande till allt. 

* Jungfrufödseln 

* Kristi offerdöd 

* Kristi återuppståndelse 

* Undren har skett. 

– Kyrkor som bejakade dessa skrifter kom att kallas “Fundamentalistiska”, 

först som ett hånande namn, men sen även av dem själva. 

Sammanfattningsvis om nutiden, grundad i dåtiden 

• Det finns tre huvudriktningar inom amerikansk kristenhet idag: 

– RKK 

– Liberala 

– Evangelikala. 

• I den evangelikala riktningen finns två grenar: 

– Fundamentalister 

* Håller fast vid “the fundamentals” 

* Gillar inte ekumenik med icke-evangelikala rörelser, ex. RKK, 

liberala och Pingst. 

* Tenderar att om och om igen splittras i små lärostrider. 

– Majoritets-evangelikaler. 

* Kan samarbeta med andra kristna 

* Ex. Billy Graham. 

Se även fråga 79 (p 9) om evangelikalism och fundamentalism. 

OBS: Ingen av dessa grupper ska blandas ihop med “Den kristna högern”, 

som började som en intresseorganisation kallad “The Moral Majority”, och 

sträcker sig genom alla kristna riktningar. Denna grupps gemensamma nämnare 

är att de vill ha in religionen i politiken, och ha en striktare moral. Ex. har nuvarande 

påven vid tillfälle uttryckt sitt stöd till protestanten Bush, eftersom han är 

abortmotståndare, och samtidigt sagt att katoliken Gore inte får ta emot nattvard, 

eftersom han är för laglig möjlighet till abort. Här blir alltså politiska sakfrågor 

viktigare än faktisk religion, vilket är gemensamt för den kristna högern. 

KJ (w) — 17 December 2007, 15:14 Värt en kommentar - Grymt imponerande svar, 

Elias! Det må vara långt, men gör definitivt att man får en bra bild! 

(December 17, 2007, at 03:14 PM) 

78 Hur Startade Pingströrelsen (w) 


och hur den är spridd i världen idag! 

Började som en väckelserörelse i amerikansk under- och medelklass med Azuza 

Street Revival-rörelsen i LA 1906 ur metodistkyrkan och helgelserörelsen man 

döptes och helades i Helig Ande, talade i tungor och försökte återinföra apostlarnas 

levnadsideal från Apg. En afro-amerikansk pastor vid namn William Seymour 

var en av förgrundsgestalterna. Pingströrelsen växte otroligt snabbt i arbetarklassen 

och spreds sedan över hela världen. På 1980-talet fanns 30 miljoner 

pingstvänner i USA och 100 miljoner i världen idag räknar man med ungefär 500 

miljoner anhängare i världen. 



(December 11, 2007, at 08:19 PM) 

79 Amerikanska Evangelikalismen (w) 


än fundamentalismen och vilken roll Billy Graham spelat inom 

evangelikalismen. 

Evangelikalismen är en protestantisk inriktning som fokuserar på trohet mot 

Bibeln, personlig omvändelse och personlig relation till Kristus. Den delar flera 

läromässiga punkter med fundamentalismen, men är mer öppen än denna för dialog 

med andra kyrkor och synsätt. 

Fundamentalismen kan sägas ha startat 1910, då Northern Presbyterian 

Church fastställde fem fundament som den kristna tron vilar på: Skriftens ofelbarhet, 

Kristi jungfrufödelse, Kristi ställföreträdande död, Kristi kroppsliga uppståndelse 

och miraklernas verklighet. Detta skedde som svar på de utmaningar 

olika grenar av vetenskap (främst darwinismen) gav. 

Billy Graham (1918- ) är världens meste predikant och en framträdande väckelsetalare 

inom evangelikalismen. I sina predikningar undviker han kontroversiella 

ämnen och bibehåller en viss öppenhet för oliktänkande, troligen för att 

inte lägga onödiga hinder i vägen för Kristus. Graham har varit en centralgestalt 

inom Youth For Christ-rörelsen i USA. 

Se även fråga 77 (p 6) för det historiska sammanhanget. 

Simon (w) 

(December 13, 2007, at 06:41 PM) 

80 Upplysningen I Västeuropa Nordamerika Och 

Ryssland (w) 

Hur påverkade upplysningen Västeuropa, Nordamerika och Ryssland 

på 1700-talet? 

Västeuropa ? 

Överblick Religionskrigen och 30-åriga kriget slut. Makten skiftade från de uttröttade 

tidigare ledande Spanien och Heliga Romerska Imperiet i öst, till den nya 

supermakten Frankrike, under kung Henrik IV. Det nya europa byggdes på nya 

ledord. 

• Nederländerna: tillförde tolerans som ledord. Amsterdam blev handelns 

nya centrum i Europa, och total handelsfrihet eftersträvades. 

• England: tillförde liberalism som ledord. Man hatade dock fortfarande 

katoliker, och såg på dem ungefär som USA gör på terrorister nu, efter att 

katoliker försökt döda den engelske kungen i ett attentat. 

• Frankrike centraliserade makten, och “solkungen” Louis XIV åtnjöt fullständig 

makt över landet. Hans valspråk var (översatt av mig) “Staten - det 

är jag!”. Han förde krig mot grannarna, och såväl politiskt och militärt som 

kulturellt var Frankrike supermakten. 

Rörelser som drev upplysningen framåt: 



• Cartesianism - René Descartes (1569–1650) 

– Helt ny vinkel att ta sig an filosofi ur. Skolastiken var fram till 

Descartes fullständigt dominerande. 

– Säkerhet och bevisning blev centralt. Som matematiker menade 

Descartes att saker som religion och vetenskap borde kunna genomgå 

liknande resonemang som matematiken. 

– Menade att sanningen i ett påstående eller ett föreliggande fall kunde 

avgöras helt utifrån resonemang. Människans förstånd kunde aldrig 

leda henne fel. Om en människa gjorde fel, berodde det enligt 

Descartes på att människan medvetet gjorde fel. Detta definierade 

han, som hängiven katolik, som synd. 

– För Descartes var världen indelad i två stora domäner: den fysiska 

och den immateriella. Dessa två och hur de fungerade var grunden 

för hans resonemang. 

• Rationalism 

– Gottfried Leibniz - menade att all sanning kan avslöjas bara med hjälp 

av förnuftet. Han menade att motsägelser berodde på att människor 

inte kunde se det underliggande logiska mönstret, och att de kunde 

lära sig det och därmed klart se sanningen. 

– 1700-talsrationalismen var i allmänhet väldigt tydlig i sitt stöd för religionen, 

både bland katoliker och protestanter. Många menade till och 

med att resonerandet kunde riva muren mellan katoliker och protestanter. 

Detta misslyckades tyvärr, då en grundpremiss bland katolska 

filosofer var RKK:s ofelbarhet. 

• Socinianism och unitarianism 

– Faustus Socinus (1539–1604) hade likt upplysningens män menat att 

religion skulle handla om vad som var rationellt bevisbart, men han 

hade haft den protestantiska inställningen att Bibeln var högsta auktoritet. 

Utifrån Bibeln och förnuft hade han tagit avstånd från saker 

som treenighetsläran och Jesu gudomlighet. Han var under sin levnad 

inte speciellt lyckosam, men kom senare att bli populär i vissa 

anabaptistiska kretsar. 

– Ur denna tankebana kom unitarianismen, till vilken Socinus brukar 

ses som upphovsman. 

– John Biddle, 1600-talsteolog, hade hävdat att Luther och Calvin hade 

lämnat jobbet oavslutat, då de lämnat kvar “katolska irrläror” som 

treenigheten. 

– Intellektuella tenderade att dras med av denna heretiska arianska lära. 

T ex sir Isaac Newton var arian (menade alltså att Jesus inte var Gud). 

– 1773 öppnade den första unitarianiska kyrkan i London. Intellektuella 

som blev fördrivna från England kom sedan att sprida läran 

till Amerika. 

• Deism - rationalismen dragen till sin spets. 

– John Toland, gav ut sin “Christianity not mysterious” 1696, där han 

menade att uppenbarelse inte hade någon roll i religionen. Tro på 

saker som jungfrufödsel, under och treenighet sågs som vidskepelse. 

– Den engelska deismen spred sig till frankrike och nådde Francois 

Marie Arouegt, eller som vi känner honom: Voltaire. 

* Sin tids Michael Moore. Angrep punkt efter punkt hos RKK, för 



Nordamerika ? 

att avslöja dess obefintliga grundvalar. Intressant kan dock vara 

att Voltaire inte alls var oemotsagd - hans bild av religionen var 

inte ens den mest framstående. För varje bok som han gav ut, 

gavs det ut tre som hävdade motsatsen. 

Förhållningssättet av tolerans och liberalism från Holland och Britannien anammades 

i varierande grad av nordamerika. 

• Kanada blev en brittisk koloni, efter att ha varit fransk. Av praktiska skäl 

lät britterna här den fransk-katolska befolkningen ha kvar kontakten med 

RKK, och därmed kom religionsfrihet på ett nytt sätt, trots att det snarare 

var pragmatiskt än idealistiskt. 

• Thomas Jefferson (1743–1826) författade efter revolutionskriget mot britterna 

“The Declaration of Independence”, i vilken total religionsfrihet för 

första gången anammas. Thomas Jefferson var Deist, och skrev boken “The 

life and morals of Jesus from Nazareth”, även känd som “The Jefferson 

Bible”. I denna lärde han ut evangelierna - med undren och det eskatologiska 

materialet bortplockat. Jesus sågs som en stor morallärare. 

• Kommande presidenter, John Adams (deist) och Benjamin Franklin (trodde 

på en skapargud och inget mer. Motsatte sig organiserad religion.) följde i 

Jeffersons linje. 

• Universiteten hade tidigare drivits av kyrkan, men blev nu fristående. 

– Dock kom kyrkans roll i utbildningen att bli viktig för formandet av 

den amerikanska kulturen. Generationer lärde sig en blandning av 

protestantism och upplysning. 

• Svarta i amerika berördes inte av upplysningen i någon större utsträckning, 

eftersom det var straffbart (39 piskrapp) att försöka lära en slav att läsa eller 

skriva. 

Ryssland ? 

• Tsaren Peter den Store införde västerländska seder. 

– Förbjöd skägg (ortodoxa män rakade av sina skägg, men sparade dem 

i lådor, eftersom de var övertygade om att de inte blev frälsta utan 

dem). 

– Bytte ut Patriarken mot en synod av biskopar, utvalda av en ickekyrklig 

ämbetsman, vald av Peter. 

– Vid 1800-talets början hade, efter Peter den Stores uppmuntran, de 

västliga upplysningsidéerna spridits genom alla ryska universitet och 

hela kyrkan. 

/Elias (sorry, men jag kunde inte svara förståeligt och kortare på samma gång.) 

KJ (w) — 17 December 2007, 17:58 Ännu ett delikat svar. Glöm inte att spara era 

skägg i små (?) lådor när ni ansar det. Annars står er frälsning på spel.. ;) 

Simon (w) — 17 December 2007, 19:25 När det blir aktuellt kommer jag behöva 

en stor låda :-) 

(December 17, 2007, at 07:25 PM) 



81 Franska Revolutionen Och Kyrkan (w) 


kyrkan i Frankrike från 1790-talet och framåt i tiden? 

/Johan 

• Direkta konsekvenser (1789–1794) 

– kyrkan skildes från staten 

– präster tvångsgiftes 

– kyrkor stängdes och gjordes om till lager 

• Napoleon Bonapartes välde (1799–1814) 

– såg katolska kyrkan som den franska kyrkan dock ingen statskyrka. 

– andra kristna varianter tilläts 

– kyrkans krav på att återfå sin gamla mark avslogs 

– återfick rättigheten att utse biskopar 

– ansåg att påven fick sitta kvar så länge han skötte sig. 

* vilket han inte gjorde och därför tvingades påven till exil av 

Napoleon 

KJ (w) — 17 December 2007, 18:02 Jag tror att det kan vara värt att även anmärka 

på att präster, biskopar och andra företrädare för katolska kyrkan fick sätta livet till 

i giljotinen eftersom de i regel representerade en adelsklass i det franska samhället. 

(December 17, 2007, at 06:02 PM) 

82 Ultramontanismen (w) 

Vad betyder ? Ultramontanismen ? och vilken roll spelade påven 

under 1800-talet för den katolska kyrkan? Ange speciellt påven Pius 

IX:s roll och det första Vatikankonciliet! 

Ultramontanismen (“bortom bergen”) 

• Centralisering av kyrkans makt till Rom 

• Första vatikankonciliet - 1864 - (stöder sig mot Thomas av Aquinos idéer) 

– Påvens ofelbarhet “Ex Cathedra” 

– Marias obefläckelse - Maria-dyrkare! 

– . . . är en reaktion mot många framväxta ismer. 

– . . . är en reaktion mot det modernistiska samhället. 

(December 11, 2007, at 08:52 PM) 



83 Pietismen Under1700talet (w) 


Sverige under 1700-talet? Vilka var dessa rörelsers viktigaste 

företrädare? 

a) Förenade den socialt och etiskt inriktade subjektivistiska kristendomen - 

som uppkommit under upplysningstiden i de protestantiska kyrkorna med 

väckelsekristendomen under 1700-talet. Man ville införa moralismen i kyrkan 

och arbetade främst i små grupper. P J Spener (1635–1705) (nej.. inte ? Lord 

PJ ? ) var en av rörelsens förgrundsgestalter i Tyskland vilken önskade reformera 

kyrkan i sex punkter, bl.a. att Guds ord skulle predikas i konventiklar, det 

allmänna prästadömet aktualiserades och prästerna skulle utbildas till fromma 

män. Speners anhängare fick smädesnamnet ? pietister ? , vilket betyder skenheliga. 

Han var även med och grundade ett pietistiskt universitet i Halle Tyskland 

- där A.H. Francke (1663–1727) var professor. Dennes pietism var mer 

lagisk än Speners och betonade människans avhållsamhet och omvändelse genom 

att leva ett heligt liv. Francke tillförde - trots sin världsfrånvändhet ett socialt 

engagemang till den tyska pietismen. Han grundade även den organiserade 

kärleksverksamheten i de halleska stiftelserna vilka engagerade sig i föräldralösa 

barn och fattiga. Det var även Francke som introducerade hednamissionen i den 

lutherska kyrkan. Pietismen kom till Sverige främst genom karoliner som återvänt 

från Sibirien c:a 1720 och i prästen och kaptenen von Wreeck. Rörelsen gillades 

dock inte av prästerskapet i landet och efter ett kyrkomöte 1723 i Sickla Stockholm 

utvisades många radikalpietister, tre år senare kom konventikelplakatet 

(1726–1858). Kyrkomötet resulterade även i ett toleransedikt 1781 då inflyttade 

arbetare, främst valloner och judar, fick utöva sina religioner. 

b) Av greve N L von Zinzendorf (1700–1760) i Sachsen, Tyskland, på 1720talet 

och en grupp böhmiska bönder bildas den första herrnhutistiska kolonin. Tio 

år senare bildas den första församlingen på slottet Marieborn i Wetterau. Rörelsen 

är evangelisk med betoning på känslolivet och mystik kring Kristi sår och lidande. 

Den kom till Sverige på 1740-talet och församlingar bildades i Skåne och Stockholm 

med ett hundratal medlemmar. Den lutherska kyrkan i Sverige kände sig 

aldrig hotad av denna rörelse med sin väckelsementalitet, varför de inte utvisades 

utan accepterades. Missionsinriktningen påverkade andra protestantiska kyrkor i 

landet. 

Simon (w) — 06 December 2007, 15:51 “Förenade den . . . subjektivistiska kristendomen 

- . . . med väckelsekristendomen under 1700-talet.” Var det inte pietismen 

och herrnhutismen som var väckelsekristendomen på 1700-talet, eller har jag 

missförstått något? 

Simon (w) — 06 December 2007, 15:55 Formulerade om en mening. . . 

(December 06, 2007, at 03:55 PM) 



84 John Wesley Och Metodismen (w) 


USA och Sverige. 

John Wesley 1703–1791, anglikansk präst, och hans bror Charles hade en kristen 

förening i Oxford som var noggrant strukturerad och därför fick öknamnet 

“the methodists”. 1735 for bröderna på missionsresa till Nordamerika, och lärde 

känna några herrnhutare. John blev mycket inspirerad av dem och började predika 

utomhus för Englands fattiga 1738. Metodismen spred sig fort och var först en 

rörelse inom Church of England, men 1795 blev den ett eget samfund pga. olika 

syn på ledarskap. 

I USA fick metodismen fotfäste och växte fort främst bland de fattiga, men 

även andra, eftersom den betonade jämställdhet och hade en flexibel struktur. 

Flera metodister blev frontfigurer i andra kristna rörelser, t ex pingströrelsen. 

George W Bush och Hillary Clinton är medlemmar i metodisterna. 

Till Sverige kom metodismen med George Scott 1830, som startade en 

metodistförsamling som var tänkt att fungera som sjömanskyrka. Han byggde 

“Engelska kyrkan”, senare känd som Betlehemskyrkan, i Stockholm. Metodisterna 

är ganska få i Sverige, men genom Scotts påverkan på C. O. Rosenius uppstod 

senare nytändningen inom Svenska Kyrkan. 

(December 10, 2007, at 06:42 PM) 

85 Ryska Revolutionen Och Kyrkan (w) 


och kommunismen under perioden 1917- 1991? Ange några faser i 

den sovjetiska religionspolitiken samt kristendomens ställning idag! 

• Ryska revolutionen (1917) - Lenin 

– 1918 skiljs stat och kyrka åt och kyrkan tappar makt över utbildningen. 

– 1924 hårdare regler för kyrkan - Stalin. 

– Med tiden ses kyrkan som ett större hot och hårdare förföljelser. 

– 1930 likviderades kulaker (1,5 miljoner). Kulak=markägare 

* Kulaker var ofta församlingsledare 

* 100 000 munkar och präster skickades till arbetsläger 

– 1939 lever endast Living Church (statsvänlig) 

* Predikade om kommunistiska ideal. 

– 1941 attackerades Ryssland av Tyskland. 

* “Kan detta vara ett straff från Gud?” 

* 1000 kyrkor öppnas provisoriskt igen. 

– Chrustjov skärper till det igen. 

– 1991 tokliberal religionslag. 

– 1997 skärps lagstiftningen något. Men den inhemska kyrkan får fritt 

spelrum. 



Simon (w) — 13 December 2007, 18:14 Det Johan kallar “Living Church” var enligt 

vad jag fann på wikipedia en utbrytarfraktion av den vanliga ryskortodoxa kyrkan. 

Tillförordnade patriarken Sergej försökte dämpa statens förföljelse genom att uppmana 

kyrkan att vara trogen staten. De flesta församlingar var inte med på detta och de som 

inte höll med Sergej tog avstånd från honom och ansåg sig tillhöra den sanna ryskortodoxa 

kyrkan. 

http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_the_Russian_Orthodox_Church#Metropolitan_Sergius 

/S. 

Simon (w) — 13 December 2007, 18:15 Dessutom står det att Stalin ville ha kyrkan 

som moraliskt stöd för folket i kriget. Det är inte säkert att Stalin enbart tänkte i termer 

av Guds vedergällning mot landet. /S. 

(December 13, 2007, at 06:15 PM) 

86 Nazismen Och Kristendomen Under 1932-1945 (w) 


kyrkornas ställningstagande till Nazismen i Tyskland under perioden 

ca 19321945! 

• Pius XI 

– Både Pius XI och Hitler ogillade kommunismen. 

– Gjorde 1933 en allians med Hitler som gick ut på att de skulle låta 

varandra vara ifred. 

* Hitler arresterade 1937 trots detta präster som han ansåg var mot 

honom. 

– Skrev en bok på tyska mot nazism 

* Fokuserade på att rasism var avgudadyrkan 

• Ludwig Müller (1883–1946) 

– luthersk präst 

– skapade en enhetlig protestantisk kyrka i Tyskland. 

– ersatte bibeln med Mein Kampf 

– tog bort alla judiska saker i kyrkan (ex. GT, Paulus, döpta judar etc) 

• Deutche Christen 

– en protestantisk naziströrelse 

– Jesus = superarier som krossar judar 

– Hitler = tysk messias 

– “The swastika on our breasts and the cross in our hearts” var deras 

slogan 

• Jehovas vittnen 

– Avvisade allt som hade med nazism att göra 

– 2000 avrättades 

• Bekennende Kirche 

– Niemöller grundare 

– Karl Barth skrev deklarationen som deras arbete baserades på 

– först positiva till Hitler eftersom de tyckte Tyskland vad dekadent 

– snabbt desillusionerade 

– arbetade mot nazister i kyrkorna 



/Johan 

– obeväpnad motståndskamp 

• Dietrich Bonhoeffer hängde på i Bekennende Kirche men ville gå längre 

– försökte informera omvärlden vad som pågick 

– hjälpte judar att fly 

– han ville avlägsna Hitler men fick problem med om det var rätt eller 

inte att göra så. 

– han försökte döda honom men det misslyckades 

(December 13, 2007, at 05:38 PM) 

87 Katolska Kyrkans Förändring Under1900-talet (w) 

Förändringens vindar började i slutet av 1800-talet att blåsa genom hela 

världens kristenhet. En lätt fläkt nådde så småningom även Vatikanen. Två 

stora händelser är tongivande under 1900-talet för RKK: 

• Arkeologiska utgrävningar av katakomberna under vatikanen 

1930–1960tal. Man öppnade för påvebegravningar, och annonserade 

dessutom 1968 att man hade hittat Petrus ben. 

• Andra Vaticankonciliet (Vat II)1962–1965. (officiellt var inte Vat I över, 

utan Vat II var fortsättning) 

– Påve Johannes XXIII (1881–1963), vigdes 1959. 

* Förväntades fungera som mellanpåve, utan att påverka saker, 

eftersom han var nästan 77 när han valdes. Tvärtemot denna 

förväntan, kom han att kalla till Vat II. 

– Vat II kom som en överraskning, eftersom man trodde att koncilarismen 

var över i.o.m. “ex cathedra” från Vat I. (Se även fråga 82 (p 12) - om 

ultramontanismen) 

– Mål: att uppdatera kyrkans struktur och praxis. 

– 3000 deltagare gjorde det till det absolut största konciliet någnsin, 10 

ggr större än själva Nicaea! 

– Bekräftade tidigare tro, från ex. Trent och Vat I 

– Liturgisk utveckling: 

* Måste inte vara på latin, utan kunde vara på lokala språk. 

* Prästen inte längre vänd mot orienten, utan mot församlingen. 

– Ekumenisk utveckling: 

* Fortfarande var RKK den enda legitima kristna kyrkan, men man 

* Man erkände att misstag och fel begåtts både hos protestanter 

* Man såg Ortodoxa kyrkan som nära allierade, godkände deras 

* Icke-kristna religioner: 

öppnade för att det kunde finnas kristna utanför kyrkan, och att 

Kristus kan bli funnen utanför RKK. 

och RKK genom åren. 

ämbeten och ordinationer. 

· Ej helt från Satan. 

· Gud verkar i världen genom människor, även i andra religioner. 



– Många tyckte att Vat II var för liberalt, protesterade och blev exkommunicerade. 

Simon (w) — 13 December 2007, 17:23 När hölls Vat I? 

KJ (w) — 13 December 2007, 18:17 Vat I hölls år 1869–70 enl. Kyrkans liv s. 49. 

Har ni kollat in sidnumreringen i den boken? S. 203–262 saknas i boken men 

hänvisas till i registret..skumt! Mycket skumt! 

(December 13, 2007, at 06:26 PM) 

88 Protestantismen Och Sekulariseringen Efter WW 2 (w) 

Hur har de protestantiska kyrkorna i Västeuropa förändrats genom 

sekulariseringen efter andra världskriget? 

Kyrkorna ser sig omkring och är förvirrade. De ser inte något givet mål, dess 

ledare kan i vissa fall inte förstå varandra. De olika teologiska systemen är 

motstridiga, med olika språk för att beskriva olika saker, eller för den delen 

samma saker. Kyrkan har många medlemmar på papperet, speciellt i de nordiska 

länderna, men dess inflytande sjunker. Dock vissa saker sker. Det föregår 

en underifrånströmning som bland annat leder till Lausannekonferensen, Oasbesläktade 

rörelser och betoning av mission. Där har funnits kyrkoledare som betonat 

behovet av social rättvisa och kampen mot förtryck i exempelvis Sydafrika 

och Latinamerika. Vissa har läst Bultmann, andra Barth. Och enhetskyrkan tja, 

den finns inte längre. 

Nedgång i medlemsantal och engagemang. Kyrkan har gjort försök till anpassning 

genom att ta bort vad som inte passar den moderna kulturen, avmytologisera 

(i Bultmanns fotspår) och passa ihop den med moderna teorier till exempel 

marxism. En minoritet har reagerat mot detta och blivit traditionella och försökt 

hålla kvar vid en klassisk kristendom och vid att skriften och inte samtiden är den 

auktoritet kyrkan ska rätta sig efter. 

(December 11, 2007, at 09:30 PM) 

89 Kyrkorna I Tredje Världens Tillväxt Som Passerat 

Europas Kyrkor (w) 

Ange några faktorer till att kyrkorna i Syd (Afrika, Asien och 

Latinamerika) nu växt förbi de europeiska kyrkorna! 

• Det bor totalt fler människor i Syd än i Europa. 

• Kristendomen är på tillbakagång i Europa. 

– Allmän sekularisering och ointresse för religion. Ateism och agnosticism. 

– Intresse för annan andlighet än kristendomen, t ex islam, österländsk 

religion eller new age. 

• Kristendomen (alla samfund) är på framväxt i Syd. 

– Större förankring i aktuell kultur, och mindre baserat på missionärer 

från väst, än vad som var fallet tidigare. 



– Katolska kyrkan uppmuntrar kulturell anpassning. 

Simon (w) 

(December 14, 2007, at 11:26 AM) 

90 Religiösa Konfliker Och Repression (w) 

Ange några viktiga geografiska områden där de religiösa 

konflikterna får stora konsekvenser för de kristna kyrkorna och där 

kristna är utsatta för repression och förföljelse. 

De flesta som blir förföljda för sin kristna tro bor idag antingen i kommunistiska 

stater (som Kina, Laos eller Kuba) eller Indien. Där går regering hårt åt den ickestatliga, 

“underjordiska” kyrkan. Även om det är den som är mest jagad går det 

ändå att ana att det ändå är den som växer mest. I Mellanöstern (och kanske främst 

Israel) talas ofta om israeliska judar och palestinska muslimer, men en grupp som 

ofta glöms bort i debatten är de kristna palestinierna. Dessa försöker nu fly ur 

landet eftersom de automatiskt hamnar i kläm mellan dessa båda andra grupper. I 

norra Afrika och andra muslimska majoritetsstater förekommer också konflikter 

med kristna som i regel kan förknippas med USA-vänlighet. I övriga Afrika finns 

spänningar som kan komma till yttring vid situationer av partipolitiska val eller 

liknande. 

Vad tror ni om detta svaret? Jag försökte erinra mig om vad Klas sade på 

lektionen och lite vad jag själv tror, tänker och har upplevt. 

Simon (w) — 13 December 2007, 17:10 Du hittade inget i någon av böckerna? 

Kompendiet? 

KJ (w) — 13 December 2007, 17:56 Nej, inte vad jag kan finna iallafall. Jag ska 

kolla lite noggrannare och hittar jag något då så skriver jag in det. 

(December 13, 2007, at 05:56 PM) 

91 Inomkyrkliga Rörelser I Sverige Under1800-talet (w) 

91. Ange några viktiga inomkyrkliga rörelser i Sverige under 

1800-talet och vilken roll de spelat i svensk kristenhet. 

• Laestadianismen 

– Lars Levi Læstadius (1800–1861) 

* talade många språk (Svenska, Sydsamiska, Tornedalsfinska, Finska, 

flera samiska dialekter) 

– organiserar egna församlingar men kvarstår i SvK 

– når ut till samer, finländare m.fl. mycket p.g.a. att lokala språk används. 

– predikar mot superi på ett sådant sätt att det faktiskt radikalt minskar. 

– lekmannapredikanter skickas ut. 

– genomsyrar hela nordligaste delen av norden 

• Nyläseriet i Norrland (ca 1800–1850) 

– Ansåg att prästerna bara predikade sedolära och inte tro. 



– Man läste Luther och såg att kyrkan inte följde hans syn. 

– Blev åtalade för att bryta mot konventikelplakatet. 

– Prästerna blev sura för att vanliga olärda bondtölpar försökte lära dom 

teologi. 

– Andra präster var mer prestigelösa och en del av väckelsen och lyckades 

hålla nyläseriet inom kyrkan. 

– En annan kategori av nyläsare menade att eftersom prästerna följde 

den nya felaktiga kyrkohandboken så blev inte sakramenten rätt utförda 

och således gjorde dom om ex. barndopen utifrån den gamla 

kyrkohandboken. Risk för splittring! 

• EFS (1856-) 

– samma trosgrund som SvK 

– pietistiskt påverkad 

– lekmannaskap 

– bokpublicering 

– sångpublicering 

• Schartaunismen 

– Henrik Schartau (1757–1825) 

– komminister i Lund 

– pietistiskt & herrnhutiskt påverkad 

– betonade nådens ordning 

1. kallelsen 

2. uppväckelsen 

3. upplysningen (lagen, evangeliet) 

4. nyfödelsen 

5. helgelsen 

– påverkade Halland, Bohuslän, Västkusten 

– gjorde så att frikyrkorna inte fick så stort inflytande i västsverige. 

(December 07, 2007, at 01:25 PM) 

92 EFS Som Katalysator Till Sociala Initiativ (w) 


Sverige samt flera missionsinitiativ på 1800-talet? 

George Scott grundade: 

• Tidningen Pietisten 

• Missionstidningen (senare Budbäraren) 

• Nykteristsällskap 

• Inomkyrklig väckelse (av den slumrande Svenska kyrkan) 

C.O. Rosenius lade grunden till: 

• Stadsmissionen 

• Diakoniverksamhet 

• Sjömansmissionen 

EFS grundas 7 maj 1856 och som en följd av detta kommer: 

• unga ledare är drivande i bildandet 



• “skapa väckelse bland lekmän i kyrkan” 

• det ges ut böcker, framför allt Rosenius uppbyggelselitteratur 

• det ges ut psalmer bl.a. från Lina Sandell 

• stödjer i början utländska missionärssällskap ekonomiskt 

• skickar själva ut missionärer, med start 1866, till Etiopien 

Dessa punkter är både sociala och verkar för en ivrande mission. 

Detta svar har jag försökt att sammanställa utifrån Klas lektion och vet därför 

inte om det är vad han är ute efter. Ska kolla Kyrkans liv när jag kommer hem 

och försöka komplettera. Någon som har någon annan idé? 

Simon (w) — 13 December 2007, 17:18 Du korrekturläsa en gång till, va, mannen? 

:-) 

KJ (w) — 13 December 2007, 18:10 Hur menar du då? ;O) Ja, jag vet att det inte 

är den bästa (inte ens nästbästa) svenskan men jag tror ni fattar de huvudsakliga 

poängerna. Jag vet dock inte om det är vad Klasse är ute efter.. Vad tror ni andra? 

(December 13, 2007, at 06:18 PM) 

93 Sv K Förändrade Inställning I Mitten Av1800talet (w) 

På vilket sätt förändrades svenska kyrkans ställning i mitten av 

1800-talet? Ange även några viktiga frikyrkoledare och något om 

frikyrkor som växer fram från 1870-talet till 1920-talet! 

1800-talet kom att bli en tid av förändring i Sveriges historia, inte minst för svenska 

kyrkan. 

1830: 80% av befolkningen bodde fortfarande på landsbygden. 1848: Liberalismens 

idéer om frihets-lagar spreds i Sverige. 

• Konventikelplakatet avskaffas 1858. 

• Dissenterlagarna stiftas 1860 och 1873 som gör det möjligt att lämna svenska 

kyrkan för ett annat samfund som är godkänt av den svenska staten. 

SvK hamnar i en kris och mellan 1870–1905 minskar nattvardsdeltagandet från 

90% till 5%. Detta är ett tidigt tecken på sekularisering. 

Några vitala rörelser som kom att “hålla kvar SvK på banan” var t.ex. 

syföreningar och nykterhetsrörelsen. 

• Immigration ledde till en avfolkning av Sveriges befolkning 

• Urbanisering ledde till att färre bodde på landet och städerna växte 

– Kyrkan tappar den “andliga vården” i städerna 

– Lojaliteten på landsbygden bevaras i större utsträckning 

• Industrialismen skjuter fart på allvar i Sverige vilket gör att folk får det lite 

bättre ställt ekonomiskt 

Viktiga frikyrkor och deras ledare ? 

Frälsningsarmén (1880) 

• Grundas av Hanna Ouchterlony 



Svenska MissionsFörbundet (1878) 

• Ledare: Paul Peter Waldenström 

• Splittrades utifrån EFS på grund av sin subjektiva försoningslära, men 

kanske främst sin syn på en öppen nattvardssyn. 

Pingströrelsen 

• Grundare: Lewi Pethrus 

• Vägen in i församlingen: Omvändelse - dop - andedop. Baptistisk 

nattvardssyn. 

Tror att detta svaret ska funka, kommentera det gärna! 

Simon (w) — 13 December 2007, 18:04 Frälsningsarmétjejen hette väl Ouchterlony? 

KJ (w) — 13 December 2007, 18:06 Jajjamänsan, det stämmer jag ändrar det. 

(December 13, 2007, at 06:06 PM) 

94 Ungkyrkorörelsen Under Det Tidiga1900-talet (w) 

Ange något om ungkyrkorörelsens program och företrädare under 

det tidiga 1900-talet. 

• Folkkyrkotanken: Sveriges folk är ett Guds folk. Svenska Kyrkan kallar det 

svenska folket till Gud och “förmedlar” Gud till det svenska folket. Svenska 

Kyrkan är bunden till svenska folket och inte till svenska staten. 

• “Korstågen” somrarna 1909 och 1910. Uppsalastudenter reste runt i 

Sveriges församlingar (besökte ca 250 st) och höll olika typer av samlingar 

med jämnåriga. 

• Ungkyrkorörelsen yttrade sig även som ungdomskurser på somrarna runtom 

i landet. Dessa var läger för konfirmerade med stort fokus på fördjupande 

undervisning och diskussioner. 

• Manfred Björkquist (1884–1985) var initiativtagaren till “korstågen”, grundade 

Sigtunastiftelsen (ungkyrkorörelsens andliga centrum) och klubbade 

bildande av Riksförbundet Kyrklig Ungdom 1943. Biskop i Stockholm 

1942. 

• Einar Billing (1871–1937) formulerade tydligast folkkyrkoteologin (Svenska) 

kyrkan förmedlar Guds nåd till (svenska) folket. Biskop i Västerås 1920. 

Simon (w) 

(December 10, 2007, at 05:07 PM) 

95 Sv K Missionsarbete Fram Till 1980 (w) 

Svenska kyrkan och svenska kyrkor kom under perioden c. 

18601980 att bygga ut ett omfattande missionsarbete. Ange några 

viktiga kyrkor som växte fram i Afrika, Asien och Latinamerika! 

Svenska kyrkans mission har haft en rad egna missionsfält. Överallt på dessa 

har skolundervisning, sjukvård och prästutbildning etablerats. Det yttersta syftet 



har varit nybildade kyrkors självstyre, självfinansiering och självutbredning. Alla 

de tidigare missionsfälten (utom Kina/Japan) är i dag självständiga kyrkor med 

inhemsk ledning och inhemska biskopar. EFS kom att ha Etiopien som sitt huvudsakliga 

missionsland. Medan pingstkyrkan (flest missionärer i Sverige 1080, 

750 personer) idag har flest missionärer utsända till Kina, Indien och Brasilien. 

Afrika 

I Sydafrika upptogs mission 1876.. Runt 1950 hade man 54 missionärer. Missionen 

resulterade i att den s.k. Zulukyrkan grundades, vilken står under ledning 

av en biskop. Kyrkans centrum finns i Dundee i Natal med skolor, sjukhus och 

sjuksköterskeskola. I dåvarande Rhodesia (nuv. Zimbabwe) upptogs mission 

1903 och efter ett längre avbrott på nytt 1908. Man hade 9 missionsstationer. 

Runt 1950 hade detta fält 48 missionärer. Seminarier och sjukhus fanns i Mnene. 

Missionens skolor hade då ca 10 000 elever och på sjukhusen behandlades årligen 

ca 11 000 patienter. I dåvarande Tanganyika (nuv. Tanzania) fanns tysk 

luthersk mission sedan 1880-talet. Då de tyska missionärerna sändes hem under 

Andra världskriget tog så småningom Svenska kyrkans mission över. År 1941 

beslöt Svenska kyrkans missionsstyrelse att ställa sig till förfogande och sända 

missionärer. Skolor, sjukhus och seminarier etablerades. 

Asien 

I Sydindien övertog Svenska kyrkans mission 1876 det arbete som påbörjats av 

Svenska missionssällskapet och utgjorde länge en del av den tyska Leipzigmissionens 

fält bland tamilerna. Detta arbete grundades av Lunds missionssällskap 

1853. Runt 1950 hade man 21 000 elever i skolorna och tog emot 2 500 patienter 

årligen vid sjukhusen I Malaysia upptog 1907 den evangelisk lutherska 

tamilkyrkan i Sydindien mission bland den 600 000 tamilerna i landet. I samråd 

med TELC upptog Svenska kyrkans mission 1961 arbete bland denna folkgrupp. 

I Kina upptog Svenska kyrkans mission arbete 1918 i samarbete med 

Kinas KFUK. År 1920 fattades beslut om en luthersk högskola i Taohwalun. Arbetet 

måste nedläggas 1931 på grund av de politiska förhållandena. Kring 1949 

fanns i Kina 14 missionärer. Strax därefter fick de fly på grund av de politiska 

förhållandena. Någon regelrätt dotterkyrka hann aldrig grundas i Kina. 

Latinamerika 

Länder som svenska kyrkans mission stöder kristet kyrkoarbete Brasilien Costa 

Rica El Salvador Guatemala Nicaragua Peru 

Tacka Natalie för det här inlägget!! /Staffan 

Elias (w) — 16 December 2007, 14:05 Tack Natalie! 

(December 16, 2007, at 02:05 PM) 



96 SKM Och EFS Missionssyn (w) 


mission och internationellt arbete?, (b) Vilka områden prioriteras i 

respektive organisation? Vilket förhållningssätt till andra religioner 

förespråkas? 

a) Motivation till mission ? 

• SKM 

– alla är kallade 

– befrielse i Kristus 

• EFS 

– missionsbefallningen Mt 28 

– holistisk missionssyn (hela människan, hela världen) 

– Guds kärlek Joh 3:16 

– målet är en ny jord - eskatologisk 

b) Prioriterade områden ? 

• SKM 

– stödja en självständig kyrka genom församlingsutveckling 

* teologisk utbildning 

* själavård 

* utbildning 

* mänskliga rättigheter 

* religionsmöte 

• EFS 

– balans mellan evangelisation i ord och diakoni i handling 

– aktiv i samhällsdebatten 

– bra relationer till sina systerförsamlingar 

* utbildning 

· miljö 

· konflikthantering 

· gudstjänstliv 

· församlingsutv. 

– gå vidare med evangeliet 

c) Förhållningssätt till andra religioner? ? 

• SKM 

– alla religioner kan samarbeta omkring överlevnadsfrågor. 

* fred 

* rättvisa 

* miljö 

– kallade att vittna om Kristus 

• EFS 

– undvika onödiga konfrontationer 

– inte kränka andra 

– andra religioners gudstro är ofullständiga 



– söka tillfälle att vittna om kristus 

/Johan 

(December 12, 2007, at 04:43 PM) 

97 Elias Fråga (w) 

Ange några viktiga skillnader mellan romansk, gotisk, barockens och 

nyklassicismens kyrkoarkitektur! 

Romansk: 

• Även kallad “rundbågestil”. 

• Enskeppiga långhus, kvadratiskt kor. 

• Kor och långhus hade små och högt placerade fönster. 

• Mörka “tunga” kyrkor, eftersom de släppte in så lite ljus. 

Gotisk: 

• Runt år 1300 

• Ursprung i Frankrike 

• Valv-kyrkor, högre och ljusare. 

• “Spetsbågestil” - spetsiga bågar som fönster och portar. 

• Man kunde bygga välvda saker, efetrsom teglet började slå igenom. 

Barock: 

• 1600-talets början 

• Dramatiskt, rörelsefullt, tungt, pampigt och med många kontraster. Det 

skulle vara överväldigande och teatraliskt. 

• Två sidoklocktorn 

• Rektangulära fönster (men man använde även andra former) 

• Mycket utsmyckat, såväl på fasad som inuti. Lek med ljus och skuggor. 

• Det hela skulle vinna folk tillbaka till RKK, genom att imponera på dem. 

Nyklassicism: 

• 1750–1820 

• Inspirerades av grekisk-romerska former. 

• Man gick tillbaka till dessa tidigare byggnadsnormer, med estetiska bjälkanordningar 

osv. 

(December 14, 2007, at 11:06 AM) 

Retrieved from http://ksm.karlemo.se/index.php?n=Fr%e5gor.Fr%e5gor 

Page collection published April 30, 2008, at 10:14 AM Typeset by Wikipublisher 

Copyright © 2005–2006 the Main wiki and its authors

Selected Search Results - Index of

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Selected Search Results - Index of

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?